Ett kraftvärmeverk gör el och värme samtidigt, vilken ger hög verkningsgrad. Genom att ha en bra förbränning nås en hög verkningsgrad för förbränningen och låga utsläpp.

Grunden är att hålla en jämn temperatur i förbränningen och använda bra bränsle med rätt torrhalt. Torrhalt på bränsle och bäddtemperaturer bevakas. Att ta till vara så mycket värme som möjligt görs genom att ta tillvara på värmen i rökgaserna i rökgaskondenseringen. Ammoniak sprutas in för att minska kväveoxiderna. Rökgaserna passerar en katalysator för att ytterligare minska kväveoxider och ammoniak i rökgaserna. Stoft renas i slangfiltren och därefter kondenseras rökgasen i rökgaskondensorn. Alla emissioner mäts och registreras när de släpps ut genom skorstenen.

Bomhus Energis biopanna använder förnybara bränslen.

Kraftvärmepannan är en BFB panna (bubblande fluidbädd) där bränsle och sand cirkuleras i bädden med hjälp av luft. Pannleverantör är Metso (nuvarande Valmet). Pannan har en effekt på 180 MW, ångan är 120 bar och 520 grader.

Det finns även en rökgaskondensering där hetvatten tas tillvara för att tillföras fjärrvärmenätet.

Biopannan har en minlast på cirka 26 MW och går mycket på låglast under sommarhalvåret. På vinterhalvåret körs pannan betydligt hårdare, då det behövs mer ånga till industrin samt mer värme till fjärrvärmenätet. Biopannan är anpassad för att klara snabba lastvariationer men det är ändå en biopanna.

Tillgängligheten är viktig då även korta stopp stör ångförbrukarna. Därför har man försökt få redundanta system till exempel finns två bränslelinjer till pannan och möjlighet att elda beckolja vid störning av biobränsletillförsel.

Genom beslutet att bygga en gemensam panna har anläggningen bättre verkningsgrad och därmed mindre biobränsleåtgång.

I pannan eldas främst bränsle från Billerud Gävle: bark, spån och biofiber. Massaved som används till kartongtillverkningen barkas och barken faller direkt på transportband till Bomhus Energi. Cirka tio procent av bränslet i form av bark och torrflis kommer från närliggande Setra. En liten del av bränslet är massaved som inte håller rätt kvalité för kartongtillverkning. Om mer behövs köps bränslet in av Billerud skog. De förser även Gävle Energis anläggning Johannes med biobränsle.

Vid start av anläggningen samt vid eventuella störningar på biobränsleinmatningen finns möjlighet att elda olja. Det är beckolja som används. Beckolja är en restprodukt från industrins processer som bearbetas tallolja och den är helt fossilfri.

Ångnät

Det finns flera olika tryck i ångnätet: 120 från biopannan och 60 bar från sodapannorna. Förbrukarna använder 30, 12 och 4 bar.

I systemet finns även en ångackumulator för att jämna ut variationer i ångbehov och ångproduktion och en hetvattenkondensor där man kan använda ånga för att värma fjärrvärme.

Ångproducenter

I ångsystemet finns förutom Bomhus energis anläggning även följande:

Sodapannor

Det finns två sodapannor hos Billerud. Sodapannorna är den del av massabrukets kemikaliecykel där kemikalier återvinns och organiska ämnen från veden förbränns. Normalt går sodapannorna nästan fullt men det finns tillfällen när sodapannornas produktion minskas eftersom de följer fabrikens situation.

Elpannor

Det finns två elpannor som kan användas för att göra ånga. Dessa används vid behov.

Ångförbrukning

Det finns många olika förbrukare och det sker ofta snabba förändringar i ångbehovet. Kartongmaskinerna är de största ångförbrukarna. En del av ångan går till Setras sågverk. Det körs även ånga till hetvattenkondensorn för att värma Gävle Energis fjärrvärmevatten. Under vinterhalvåret behövs mer ånga.

Turbin

Turbinen är levererad av Siemens och kan ge 90 MW vid maxfall. I mottrycksturbinen reduceras trycket på ångan. Det finns en högtrycksdel (HT) där ångan med 120 bar har sitt inlopp och en lågtrycksdel (LT) där ångan med 60 bar har sitt inlopp. Efter turbinen har ångan det tryck som passar förbrukarna (30,12 och 4 bar) och samtidigt har man kunnat få ut el.

I fjärrvärmesystemet har både Gävle Energi och Billerud följande produktionsenheter: